Från oro till diagnos

Alla barn utvecklas i olika takt. Men är du orolig för ditt barns utveckling så ska du inte godkänna uttrycket ”Vi väntar och ser”. Lita på din intuition. Vare sig du undrar om ditt barn hör eller ser bra eller märker att ditt barn har svårigheter med motoriken, talet, i matsituationer eller sociala sammanhang så är det första steget för att hjälpa ditt barn att du säger det du funderar över högt.

Tro på dig själv. Det är du som känner ditt barn. Att din mamma, din fru, din man, släktingar eller vänner säger att det inte är något problem ska du lyssna på, men gå vidare om du är av en annan åsikt. Det viktiga  är nu att du försöker sätta ord på VAD du är orolig för.

Kanske är det barnträdgårdsläraren som är orolig och du som tycker att det inte är någonting. Fundera över det. Har du anpassat vardagen efter ditt barns behov så att problemen inte syns hemma? Ditt barn kanske behöver hjälp för att klara andra situationer.

Vart ska jag vända mig när jag är orolig?

Det finns många vägar du kan gå. Ge inte upp om den första och den andra dörren är stängd. Många föräldrar blir inte trodda genast och det kan vara ett hårt jobb att komma till en utredning. Fråga varje professionell som tror på dig om hen kan hjälpa dig att puffa ditt ärende vidare genom att t.ex. skriva ner sin syn på saken, eller ge en remiss vidare nästa instans. Ju fler utlåtanden du har, desto större chanser

Om ditt barn är på dagis
Börja med att tala med barnträdgårdslärarna och specialbarnträdgårdsläraren. Ge dem lite tid att iaktta ditt barn efter att du har pratat om din oro. De kan ge dig råd om hur du kan gå vidare.
Kontakta hälsovårdaren eller barnläkaren på barnrådgivningen. De följer med barnens hälsotillstånd, tillväxt och utveckling och det är här en eventuell utredning av ditt barns svårigheter startar. Du kan ta upp problemen  med hälsovårdaren under en obligatorisk hälsoundersökning, men då har hälsovårdaren en lång lista på vad hen måste hinna gå igenom. Därför kan det löna sig att boka en extra tid till barnrådgivningen för att du ska hinna diskutera din oro i lugn och ro.  I THL:s metodhandbok för personalen (2018) kan du se vilka hälsoundersökningar för barn som görs i Finland. Det kan ge dig förståelse för vad som mäts och när hälsovårdarna uppmanas att remittera ditt barn vidare.

Om ditt barn går i skolan
Tala först med barnets lärare och speciallärare, skolhälsovårdaren, skolläkaren, skolpsykologen eller -kuratorn. I årskurs 1, 5 och 8 hålls en omfattande hälsoundersökning dit föräldrarna bjuds in. Då kan du också träffa och diskutera oron med skolhälsovårdaren och skolläkaren och de kan sedan hjälpa dig vidare.

Alternativa vägar
Ett alternativ är att gå till en privat läkare och få ett utlåtande och ta med det till rådgivningen.

Folkhälsan i Helsingfors har en lågtröskelmottagning för oroliga anhöriga. Det första mötet är avgiftsfritt.
Barnavårdsföreningens ADHD-center erbjuder också ett avgiftsfritt besök för oroliga anhöriga.

På socialbyrån i din hemkommun kan du få hjälp och råd om olika stödformer riktade till barnfamiljer för att få vardagen att fungera och de gör också en bedömning av din familjs servicebehov. Ett utlåtande från Familjerådgivningen som hör till kommunens socialservice kan snabba på processen att få barnet utrett.

Alla barn och vuxna ska enligt lag få vård enligt behov. Tyvärr lever principen vård enligt diagnos starkt kvar. Det betyder att det barn som inte har alla symptom för en diagnos, eller har olika symptom för olika diagnoser kan trilla igenom systemet och bli utan vård. Och här gäller det som förälder att inte ge upp.

Anhörigas råd för att professionella ska lyssna

  • Det är mycket svårt att berätta som det är om barnet är med.
  • Ta med en person som tror på dig och som kan fylla i om du tappar tråden.
  • Ju tydligare du kan berätta om vad som gör dig orolig, desto lättare blir du trodd och får hjälp.
  • Studera ditt barn noga. Är det t.ex. ett beteende som upprepar sig? Hur ofta? I vilka situationer?
  • Skriv ner det du oroar dig för.
  • Skicka beskrivningen per e-post till läkaren före besöket.
  • Använd telefonen och filma det som oroar dig.
  • Gå till en annan läkare och be om en second opinion.
  • Professionella lyssnar på professionella.
  • Var envis och ställ krav.

Vem gör vad från oro till utredning?

Vasa centralsjukhus har ritat upp tydliga servicekedjor bl.a. för barn med ADHD och för barn med utmaningar i utvecklingen. Också om kedjorna är aningen olika i olika delar av landet ger de en god överblick av hur utredningar, vård och habilitering fungerar idag. Här hittar du t.ex. ansvarsfördelningen vid stöd och utredning av barn med ADHD i Vasa sjukvårdsdistrikt.

Vägen mot diagnos
1.

Oro för barnets utveckling väcks inom dagvården, i skolan, i hemmet eller inom sjukvården/socialservicen.

Först meddelas vårdnadshavarna om oron. Om initiativet kommer från vårdnadshavarna lönar det sig att diskutera oron med dagvårdspersonalen, specialbarnträdgårdsläraren, barnets lärare eller speciallärare. Ju fler som känner oro och kan skriva ner det, desto snabbare går ärendet framåt.

Stäng
Läs mer »
Oron uttalas
2.

Utredningen påbörjas oftast på barnrådgivningen som samlar barnets hälsouppgifter + listar symptom hemma och i dagvården/förskolan. Remitterar barnet vidare för utredningar.

Barnet remitteras oftast först till en kommunal läkare och till de specialister som behövs för basutredningarna. Idag försöker kommunerna sköta allt fler basutredningar själva eller som köptjänster. Så här beskriver Vasa centralsjukhus vårdkedjan:
Motorisk utvecklingsavvikelse – remiss till fysioterapeut.
Utvecklingsavvikelse inom finmotorik, visuomotorik eller gestaltning – remiss till ergoterapeut (eller vid lindrig avvikelse - specialbarnträdgårdslärare).
Språkutvecklingsförsening – remiss till talterapeut
Vid svårigheter med koncentration eller beteende, samt vid misstanke om generell utvecklingsförsening – remiss till psykolog.
Om det finns en multiprofessionell arbetsgrupp behandlas barnets ärende i den.

Stäng
Läs mer »
Grundutredningar görs kommunalt
3.

Före remittering till den specialiserade sjukvården planeras stödåtgärder inom primärvården.

Om läkaren bedömer att det inte behövs vidare utredningar stannar barnet inom primärvården (dvs. den kommunala vården) och får vid behov terapier lokalt. Ofta väntar man och ser om stödåtgärderna hjälper innan man remitterar vidare.

Stäng
Läs mer »
Stödåtgärder påbörjas
4.

Inom den specialiserade sjukvården görs vidare utredningar med målet att komma fram till en diagnos för att kunna ge barnet rätt vård + rehabilitering/habilitering.

Efter att diagnosen klarnat görs det upp en rahabiliteringsplan för barnet. Här ska ingå en tydlig arbetsfördelning: vilken uppföljning kommer att ske inom den specialiserade sjukvården och vilken uppföljning som förväntas utföras av primärvården.
Viktiga personer som kan hjälpa dig:
Sjukhusets rehabiliteringshandledare kan ge dig stöd gällande svårigheter i vardagen, hemmet, t.ex. tips om hjälpmedel och om vem som gör vad.
Sjukhusets socialarbetare kan ge dig tips om stöd du kan ansöka om och om exempelvis anpassningskurser eller familjekurser som ger dig och din familjen verktyg i vardagssituationer.
Sjukhusets psykolog har för många anhöriga blivit ett stort stöd.
Terapeuter har ofta goda tips både om hjälpmedel, hur du får kontakt med andra föräldrar eller tips på professionella att kontakta.
Sök dig till andra föräldrar med barn med funktionsnedsättning. De är fantastiska källor för all slags information, vardagstips och förståelse.

Stäng
Läs mer »
Remiss till den specialiserade sjukvården
5.

Merparten barn remitteras efter en tid tillbaka till den kommunala vården och rehabiliteringen sköts oftast kommunalt eller som köptjänst.

Den kommunala läkaren ansvarar oftast för koordineringen av vården och uppföljning enligt rekommendationen från den specialiserade sjukvården.
Socialbyrån/handikappservicen ansvarar för stödåtgärder för familjen och gör upp en serviceplan, så kontakta dem.
Den som koordinerar vården ger utlåtanden och intyg vid behov.
Habiliteringen sker primärt inom kommunerna, men medicinsk krävande rehabilitering för barn med grava handikapp hör till FPA.
Barn med intellektuell funktionsnedsättning följs ofta upp på Kårkulla.
Alla barn följs dessutom upp kommunalt på barnrådgivningen.
Kom ihåg att fråga fråga fråga. Ofta är det när barnet remitteras tillbaka till kommunen som familjerna känner sig ensamma, för de trygga kontakterna de haft fanns på centralsjukhuset och det är oklart vem som nu tar över. Fråga ren på centralsjukhuset, fråga den kommunala socialarbetaren, fråga på Kårkulla, fråga på Folkhälsan, fråga andra föräldrar. Det finns andra som tar över. Det gäller bara att hitta fram till dem.

Stäng
Läs mer »
Tillbaka till hemkommunen